Pingisfeber i skolorna – Efter OS kom Trulseffekten

Text: Conny Jonsson och Niclas Samuelsson  ·  Foto: Conny Jonsson, Texttanken

Tidningens möte med Truls Möregårdh sker strax innan hans Eslöv ska möta Spårvägen borta i Pingisligan. Vi börjar med att reda ut en central och viktig fråga: heter det pingis eller bordtennis? I skolorna är det ofta det mer avslappnade ”pingis” som hörs i korridorerna och är också det ord Truls själv föredrar.
– Men du får säga vad du vill. Man får säga pingis, men man får säga bordtennis också, svarar han ödmjukt.

I takt med att Truls och andra svenska spelares framgångar avlöst varandra, har pingisborden blivit självklara samlingspunkter på idrottslektioner och i skolkorridorer runt om i landet. Intresset har fullkomligt exploderat, ofta drivet av elevernas egen entusiasm. Truls har självklart noterat den nya energin kring sporten.
– Jag har inte besökt eller sett så många idrottslektioner själv, men förstår att pingis är en stor grej i många skolor nu. Det gör mig väldigt glad. Hur mycket som kan förändras efter ett OS är jag väldigt förvånad men positivt överraskad över, säger han.

Tidigare såg det annorlunda ut. Under Truls egen skoltid befann sig svensk pingis i en svacka och var långt ifrån någon stor grej. Sverige hade få spelare i världstoppen och det allmänna intresset för sporten var lågt.  
– Har vi inga i toppen så finns det inte så mycket intresse för sporten. Pingis var ingen stor grej i skolan på min tid. För mig var det heller aldrig aktuellt att stå och spela på rasterna. Jag tränade redan nio till tio pass i veckan när jag gick i femman och sexan, fortsätter Truls.

Idrottsläraren som gjorde skillnad 

Trulseffekten gör också att många idrottslärare märker hur eleverna själva efterfrågar och vill testa sporten. Samtalet glider här naturligt in på idrottslärare och deras betydelse. På frågan om det är någon lärare som sticker ut eller har betytt mer än andra för Truls, kommer svaret omedelbart: Anica Jonsson på Källebergsskolan (numera Vasavångskolan) i Eslöv. Hon såg talangen, förstod drivkraften och hjälpte Truls hitta en balans i vardagen.
– Anica var helt fantastisk, hon hjälpte mig väldigt mycket. Idrotten var verkligen min grej, även om jag försökte göra så gott jag kunde på de andra lektionerna var det där mitt stora intresse låg. Anica var egentligen den enda lärare som förstod det och som kunde hjälpa mig med de andra ämnena, så att jag kunde fokusera på min idrott. Utan henne hade det varit väldigt svårt att bli så här bra, berättar Truls.

Ett budskap till dagens idrottslärare 

När Truls reflekterar vidare över vad som gjorde Anica unik jämfört med andra vuxna i skolan, landar han i hennes förmågan att se bortom skolans värld.
– Det Anica gjorde väldigt bra var att visa att livet har väldigt mycket att erbjuda. Jag älskade den här sporten och ville satsa 110 procent på den. Hon fattade det och lät det vara prio, skulle man kunna säga.   Vi skulle klara de andra ämnena också och vi gjorde det väldigt bra genom att hon hade visionen att det finns andra grejer än skolan, även om skolan så klart är jätteviktig, understryker han.

Vilka råd vill då Truls ge till dagens lärare? Svaret blir att vara lyhörd och att se alla barn på det sätt de vill bli sedda.
– Var öppensinnade för alla barn och lyssna på dem. Ha respekt för deras drömmar och vad de vill. Men var sedan självklart även en förebild under lektionerna och visa hur viktigt det är att skapa något, säger han.

Idrottslärare för en stund

Under dagen spelade Truls också några bollar mot Nisse från Västerås, som också han hittat ett brinnande intresse i pingisen. När Truls för ett ögonblick får iklä sig rollen som idrottslärare och ge ”eleven” Nisse ett omdöme blir betyget högt:
– Det blir 10 av 10! Han chopblockade bra med backhand och hade en fin forehand, säger ”idrottsläraren” Truls med ett leende, samtidigt som Nisse ser väldigt nöjd ut med det betyget.

Intervjun avrundas med att Truls får berätta vilken låt han väljer att spela för att skapa maximal attack och energi i en idrottshall.
– Jag älskar ju musik, så det är svårt att välja. Men jag gillar att köra rätt mycket Oasis och låten ”Acquiesce”.